Se joka erottaa tornionlaaksolaiset muista ruottalaisista oon ennen kaikkia oma kieli. Tämä tornionlaaksonsuomi, jotako nykyhään kuttuthaan meänkieleksi, oon vanha suomenkielen variantti, jostako löytää paljon vaikutuksia ruottin kielestä.
Tornion väylän varrela oon luultavasti ollu suomenkielinen asutus jo ennen meeteltiitiä (keskiaikaa). 1809 Tornion-, Muonion-, ja Könkämänväylistä tuli raja Ruottin ja Ryssän välilä ja tämä yhtenäinen kulttuuriseutu jaethiin kahtia. Kansakäyminen yli rajan kyllä jatku, mutta vaikutukset tulit nyt eri suunilta länsi- ja itäpuolele väylää.
1800-luvun loppupuolela valtiovalta alko ruottalaistamhaan Tornionlaaksoa. Köyhile Tornionlaakson kunnile alethiin rahottamhaan kouluja jos opetuskielenä näissä oli vain ruotti. 1920-luvun alussa kaikki koulut olit ruottinkielisiä Tornionlaaksossa. Monela tornionlaaksolaisela oon ikäviä muistoja siittä ko heitä rangastethiin ko puhuit suomea tiimoila eli rastila. Vasta vuona 1957 kouluylihallitus (skolöverstyrelsen) kielsi tämmösen rangastamisen.
1970- luvula Ruothiin tuli laki, jonka mukhaan oli maholisuus koulussa lukea suomea "kotikielenä". Suuri osa lapsista Tornionlaakson kunnissa alko silloin lukheen suomea ja suomi/meänkieli oliki pääkieli monessa koissa. Mutta ko opetus oli ainuasthaan standarttisuomenkielelä niin moni heitti pois ko opetus tuli vaikeamaksi ja kieli tuntu viehraalta. Sehään ei ollu se kieli mitä mamma, kranni eli muffa puhu.
Monila kasusi into tehjä työtä Tornionlaakson kielen ja kulttuurin puolesta, joka johti siihen ette (Ruottin tornionlaaksolaisitten valtakunnalinen liitto) STR-Tornionlaaksolaiset perustethiin l981.
Tämä liitto oli vaikuttamassa siihen ette valtiopäivät 2 joulukuuta 1999 päätti tunnustaa tornionlaaksolaiset kansaliseksi minuriteetiksi ja meänkielen kansaliseksi minuriteettikieleksi Ruottissa.
1 päivä huhtikuuta 2000 astu voihmaan kaksi lakia jokka vahvistava minuriteettikieliä Ruottissa.
Niitten mukhaan nyt viiessä Norrbottenin läänin kunnassa (Kiruna, Jellivaara, Pajala, Övertorneå ja Haaparanta) saapi nyt ensimäistä kertaa käyttää saamea, suomea ja meänkieltä yhtheyksissä viranomhaisitten ja tuomioistuimitten kansa. Tämän lisäksi näissä kunnissa oon oikeus saa föörskuulaa ja vanhoittenhoitoa kokohnaan eli osittain näilä kielilä.
Viimisitten 20 vuen aikana oon tapahtunnu paljon kulttuurin alala Tornionlaaksossa. Tornionlaakson teatteri, joka perustethiin 1986, oon saanu tornionlaaksolaiset pellaahmaan paljon teatteria meänkielelä ja ruottin kielelä.
Meänkielisiä kirjoja oon julkastu, niin lastenkirjoja, romaania, sananparsikirjoja, runoja, sanakirjoja, kramatiikkiä. Musiikkiryhmät laulavat meänkielelä ja nykyhään lähätethään viis päivää viikossa raatio-ohjelmia meänkielelä. TV tekkee kans muutaman meänkielisen ohjelman vuessa täysile ja lapsile.
Pajalan kunta on päättäny ette förskuulassa ja koulussa tietosesti freistathaan lisätä meänkielen käyttöä. Kangosen vapakoulussa meänkieli oon pakolinen kaikile oppilhaile. Muissaki Tornionlaakson kouluissa oon meänkielen opetusta. Täysile sitä tarjothaan Mataringin kansankorkeakoulula, Tukholman yliopistolla ja Luulajan teknisessä yniversiteetissä. Meänkieltä tutkithaan niin Tukholman ko Umeån yniversiteetissä.
Meänkieli då och nu
Tornedalingarna skiljer sig från den svenska majoritetsbefolkningen i första hand genom sitt språk. Tornedalingarnas språk, som tidigare ofta benämnts tornedalsfinska, kallas numera också meänkieli ("vårt språk"). Det som gett meänkieli dess särprägel är att det är en gammal variant av finska språket influerat av svenskan.
En finsktalande bosättning har funnits kring Torne älv troligen redan före medeltiden.
1809 kom Torneälv tillsammans med Muonio och Könkämäälvar att bilda nationsgräns mellan Sverige och Finland (eller Ryssland som Finland då tillhörde) och en enhetlig kulturbygd med starka finska särdrag delades nu mellan två nationalstater.
I slutet på 1800-talet startade en försvenskning av Tornedalen med statens försorg. Det skedde framförallt genom att de fattiga tornedalskommunerna erbjöds helt igenom statsfinansierade skolor med villkoret att det enda undervisningsspråket var svenska.
I början av 1920-talet var skolväsendet i Tornedalen helt försvenskat.
Många människor i Tornedalen kan berätta om hur de i skolan bestraffats för att de talat finska på lektioner och raster. Inte förrän 1957 kom ett uttryckligt förbud mot att bestraffa elever för detta.
På 1970-talet lagstadgades sedan om möjligheten till hemspråk i Sverige och det blev således möjligt att i skolan välja finska som hemspråk. I tornedalskommunerna, där finska/meänkieli var ett naturligt språk i många hem, valde ett stort antal barn att få undervisning i språket. Men undervisningen gavs i standardfinska
och eftersom svårighetsgraden ökade så blev det genom åren många elever som tappade motivationen och avslutade sina sk hemspråks studier. Det var inte det språket som mamma, grannen eller morfar talade.
Ett uppvaknat intresse för kulturen och språket i Tornedalen ledde till att Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset, STR-T, bildades 1981 och ett organiserat arbete påbörjades för att bevara och utveckla den tornedalska kulturen och språket.
Den 2 december 1999 bestämde riksdagen att tornedalingarna är en nationell minoritet och att meänkieli är ett av de nationella minoritetsspråken i Sverige.
Den 1 april 2000 trädde två nya lagar i kraft som stärker minoritetsspråken i Sverige. I ett antal kommuner i Norrbotten får man nu för första gången rätt att använda samiska, finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar. Lagstiftningen innebär även rätt att få förskoleverksamhet och äldreomsorg helt eller delvis på dessa språk. De aktuella kommunerna för finska och meänkieli är Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå.
Under de senaste 20 åren har mycket hänt inom det kulturella området.
Tornedalsteatern, som bildades 1986, har genom åren gett flera uppskattade föreställningar på både meänkieli och svenska. De senaste åren har alltmer litteratur på meänkieli börjat ges ut. Barnböcker, vuxenromaner, ordspråksbok, diktböcker, ordbok, grammatikbok m m. Musikgrupper har texter på meänkieli på sin repertoar.
Numera sänds dagligen radioprogram på meänkieli och tv gör ett visst antal program per år för barn och vuxna.
Vad gäller undervisning, står det i Pajala kommuns skolplan att förskolan och skolan ska satsa på en medveten ökad användning av meänkieli. I Kangos friskola i Pajala kommun är meänkieli ett obligatoriskt ämne.
Undervisning i meänkieli sker också vid vissa övriga skolor i Tornedalen, dessutom för vuxna vid folkhögskolan i Övertorneå och andra orter samt vid Luleå tekniska universitet, Stockholms universitet och i samarbete med dessa decentraliserat i Pajala. Forskning sker vid universitetet i Stockholm och Umeå.
Mimmi.htm
