Tema Modersmål Polska

Szczególne warunki nauczania języka ojczystego

Undervisningsgrupperna i modersmål är många gånger mycket heterogena. Eleverna i samma grupp har ofta en olikartad bakgrund, olika förutsättningar och olika behov. Grupperna består ofta av elever i olika åldrar och med skiftade kunskaper i modersmålet. Det är inte ovanligt att elever från årskurs 1 - 9 undervisas i samma grupp.

I många språk kan det vara svårt att hitta lämpliga läromedel. Tillgången till böcker och material för självstudier på modersmålet är många gånger begränsad I många språk är läraren hänvisad till läromedel som importeras från ursprungsländerna. De materialen är bara i undantagsfall utarbetade för elever som växer upp i ett annat land.

Om det t.ex. saknas litteratur på modersmålet är det viktigt att använda sig av ett vidgat textbegrepp dvs. att använda t.ex. berättelser, bilder, filmer och tv-program. Ett vidgat textbegrepp innebär förutom talade och skriva texter även bilder i form av film, video samt avlyssning. Det finns idag många olika medier som är viktiga för unga människor som både konsumerar och producerar texter via olika medier.

Det kan gå ganska snabbt för en elev att lära sig ett samtalsspråk med bra uttal, grammatik och flyt men det tar mycket längre tid att tillägna sig ett "tankespråk". För att utveckla ett språk som "tankespråk" måste eleven lära sig ord för olika ting och händelser. Att berätta vad eleven varit med om, förklara, planera och fantisera. Först då får språket ett djup.

Det är viktigt att identifiera svårigheter och analysera elevens språkutveckling. Även vilka språkliga interferenser som är naturliga mellan de olika språken bör analyseras. Många modersmål påverkas ofta av svenska språket. Modersmålseleverna lånar ord och uttryck från svenskan alternativt modersmålet. En del av dessa ord blir så småningom inlemmade som en del av det andra språket.

Förutsättningar som kan påverka bedömningen

Bedömningen år 9 ska alltid utgå ifrån de nationellt uppsatta målen och betygskriterierna som finns i kursplanen. I anslutning till kursplanen i modersmål för grundskolan finns också ?Bedömningens inriktning?. Där beskrivs de kunskaper och kunskapskvaliteter som ska bedömas oavsett betygssteg. Det är ett stöd när läraren ska konkretisera och fastställa de kunskapskvaliteter som ska ligga till grund för bedömningen av elevens kunskaper.

Olika modersmål ger olika förutsättningar för studier. Variationerna i tal och skrift i vissa språk är stora och kan därför försvåra inlärningen. Om det är ett modersmål som har ett alfabet som skiljer sig från det latinska bör hänsyn tas till detta i bedömningen.

Kunskaper om likheter och skillnader mellan den egna och den svenska kulturen ska jämföras och vägas in i bedömningen. Det är därför viktigt att eleven har kunskaper i svenska. Bedömningen blir därför också beroende av vilka kunskaper eleven inhämtat i det svenska språket.

Exempel och analys av olika färdighetsnivåer

I det följande beskrivs olika färdighetsnivåer som exempel på underlag för bedömning. De nivåer som definieras är: basnivå, mellannivå samt avancerad nivå.
De nivåer som beskriver elevens språkliga och kunskapsmässiga kompetens kan vara:

1) Basnivå:

a) Muntlig färdighet:

• behärskar språket på basnivå.
• kan samtala om vardagsnära saker på enkelt språk.
• ordförrådskapaciteten är på överlevnadsnivå, blandning av ord på svenska och modersmålet kan förekomma.
• egna ordbildningar.
• uttrycker sig med vanliga ord och försöker med fler förklarningar.
• kan vid övergången till nästa nivå förstå och återberätta, till åldern anpassad litteratur och faktatexter med hjälp av samtal och intensiva textstudier.

b) Skrivförmåga:

• det skrivna språket är konkret och situationsbundet.
• överanvändning av vanliga ord visar ett begränsat ordförråd.
• texten innehåller konkreta substantiv, enkla verb med enkla tempusformer.
• grundläggande grammatiska strukturerna följs i texten med enkel och kort meningsbyggnad.

2) Mellannivå:

a) Muntlig färdighet:

• kan framföra sina tankar och åsikter och göra sig förstådd.
• behärskar skillnader mellan vardags- och formellt språk.
• har lätt att uttrycka sina känslor.
• behärskar flera alternativa uttryckssätt och prövar t.o.m. komplicerade formuleringar.
• klarar att läsa och återberätta eller sammanfatta åldersanpassade faktatexter och litteratur.

b) Skrivförmåga:

• texterna är mer avancerade när det gäller tankar och innehåll.
• genom ett ökat ordförråd, hittar eleven det exakta uttrycket.
• utom substantiv och verb, förekommer adjektiv och adverb sparsamt.
• textbindningen börjar fungera och eleven tar mer risk i sina formuleringar.
• undviker korta meningar och de grundläggande grammatiska strukturerna är oftast korrekta.

3) Avancerad nivå:

a) Muntlig färdighet:

• klarar talspråket i olika situationer.
• utnyttjar olika uttrycksmöjligheter i sitt tal och kan anpassa samtalet efter mottagaren.
• klarar självständiga studier och använder texter som förebild för eget språk.

b) Skrivförmåga:

• språket fungerar även på abstrakt nivå och eleven har t.o.m. ett passivt ordförråd.
• klarar skillnaderna mellan olika typer av texter beroende på mottagaren.
• har utvecklat sitt sätt att uttrycka sina tankar och känslor.
• klarar översättningar av nivåanpassade texter från modersmålet till svenska och tvärtom.
• ökad säkerhet i användning av pronomen, prepositioner, adverb och adjektiv.
• textbindningen blir smidig och man kan se den röda tråden i hela texten.

Cały materiał po szwedzku