Tema Modersmål Polska

Utredningens uppdrag har varit att utarbeta ett förslag till språklag, där det svenska språkets ställning regleras. I uppdraget har vidare ingått att överväga om det bör införas bestämmelser om de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket i en språklag. Att belysa frågan om svenska språket i internationella sammanhang har också ingått i uppdraget.

Enligt direktiven ska lagen ge en tydlig signal om den vikt som svenska språket har. Däremot ska lagen inte behandla språkriktighetsfrågor eller språks användning inom olika områden, utöver den offentliga förvaltningen. Inte heller bör sanktioner knytas till lagen. "Språket är av grundläggande betydelse för den enskilda individens möjligheter till social gemenskap. Tillgången till språk är också en förutsättning för den enskildes möjligheter att utbilda sig, informera sig och skaffa sig kunskap. Möjligheten att delta i samhällslivet förutsätter dessutom tillgång till ett språk som är gemensamt för samhället och som alla som är bosatta i landet förstår och kan använda.

http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/09/59/4ad5deaa.pdf

Modersmål, andraspråk och främmande språk, sida 154 / strona 154

När det gäller inlärningsprocessen skiljer man ofta mellan första och andraspråksinlärning. Med förstaspråksinlärning avses vanligtvis barnets inlärning av sitt modersmål. Om inlärningen av ett andra språk påbörjas först efter att det första språket etablerats ordentligt, talar man om andraspråkinlärning, en process som ger upphov till successiv tvåspråkighet (Åke Viberg, Modersmål, fadersmål och andra språk, artikel i Pedagogiska magasinet 2/01, 2001). Modersmålet är en viktig identitetssymbol. Samtidigt blir det allt vanligare att vi inom yrkeslivet är verksamma på ett språk som inte är vårt modersmål. Det gäller både för invandrare i Sverige och för svenskar som studerar eller arbetar utomlands. Det finns ett växande behov av att behärska ett andraspråk på en mycket hög nivå. Det som krävs, enligt Viberg, är ofta en funktionell färdighet på infödd nivå, vilket är möjligt att nå utan att behärska språket helt brytningsfritt.

Betydelsen av både modersmålet och andraspråket för språkutvecklingen, sida 155 / strona 155

Erfarenheten visar att förskolebarn och yngre elever i grundskolan, som tillägnar sig svenska som andraspråk, tidigt utvecklar förmågan att kommunicera tillfredsställande på svenska i vardagliga situationer, dvs. om ett bekant innehåll eller om sådant som finns i den omedelbara omgivningen. Det är också lättare för dem än för äldre att få ett idiomatiskt svenskt uttal. Detta kan ge intryck av en mer välutvecklad språkförmåga än vad de egentligen har. Emellertid saknar de fortfarande den bredd och det djup i språkfärdigheten som har utvecklats hos dem som växer upp med svenska som modersmål. Denna fördjupning i språket är nödvändig för att kunna använda språket i mer krävande situationer som t.ex. i skolans undervisning. Har eleverna bara den vardagsnära kommunikativa kompetensen i svenska men ändå förväntas delta i teoretisk ämnesundervisning på svenska, utgör detta en dubbel inlärningsbörda. Samtidigt som ett ämnesinnehåll ska förstås och bearbetas, ska eleverna också utveckla kunskaper i det språk som används i läromedlen och undervisningen. Innehållet i redogörelsen är hämtat ur Kartläggning av svenska som andraspråk (Myndigheten för skolutveckling, rapport 2004-03-01, Dnr 2003:757).

Modersmålsundervisning sida 157 / sida 157

Enligt uppgifter från Skolverket (Undervisning för elever med utländsk bakgrund och för nationella minoriteter, www.skolverket.se /sb/d/139/a/846, 2007-08-22) talas i dag inom förskoleverksameten, skolan och skolbarnsomsorgen och skola fler än hundra olika modersmål. En del av dessa barn och unga talar något av de nationella minoritetsspråken i Sverige (samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddisch). Ungefär 15 procent av alla elever i grundskolan har utländsk bakgrund genom att de är födda utomlands eller i Sverige av utlandsfödda föräldrar. Barn och ungdomar med ett annat modersmål än svenska ska få modersmålsundervisning i grund- och gymnasieskolan under de närmare förutsättningar som anges i skolformsförordningarna. Utöver modersmålsundervisning har dessa elever också möjlighet att, om de behöver, få studiehandledning i andra ämnen på sitt modersmål. Att delta i modersmålsundervisning är frivilligt, men kommunerna är skyldiga att anordna sådan för alla elever som har grundläggande kunskaper i ett annat språk än svenska och även har det som dagligt umgängesspråk hemma. Skyldigheten gäller dock endast om det finns en lämplig lärare och om minst fem elever i kommunen önskar undervisning i språket. Elever i den svenska grundskolan som tillhör landets nationella minoriteter eller som har ett annat modersmål än svenska har dock vissa speciella rättigheter knutna till sitt språk och ursprung. För  vuxna finns rätt till språkundervisning inom den kommunala uxenutbildningen och genom svenska för invandrare (sfi).

Studiehandledning på modersmålet sida 159 / strona 159

Som en särskild stödinsats ska en elev, enligt grundskoleförordningen, få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver det.

Tvåspråkig undervisning sida 159 / strona 159

Möjlighet finns för en kommun att anordna delar av undervisningen i årskurserna 1–6 på umgängesspråket för elever som har ett annat språk än svenska som dagligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna. För elever med finska som umgängesspråk får sådan undervisning anordnas även i årskurserna 7–9. Utöver detta kan, med stöd av tidsbegränsade bestämmelser om försöksverksamhet med tvåspråkig undervisning i grundskolan, tvåspråkig undervisning anordnas på umgängesspråket även i årskurserna 7–9. Dessa bestämmelser gäller till den 1 juli 2009.

Källa: Värna språken - förslag till språklag Betänkande av Språklagsutredningen SOU 2008:26 Stockholm 2008
http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/09/59/4ad5deaa.pdf

« poprzednia		następna »