Om modersmål

Skriv ut

Skriven av Fatima Miftar on .

Om Modersmål

 
Stöd, undervisning och studiehandledning.
  • Modersmålet har stor betydelse för barnets identitet och självkänsla.
  • Modersmålet är grunden för barnets förmåga till inlärning.
  • Barnet lär sig sitt andraspråk och andra ämnen lättare.
  • Det är en stor fördel för samhället att många människor är flerspråkiga. 

Vad är modersmålsstöd?
Enligt förskolans läroplan ska barn med annat modersmål än svenska ges möjlighet att också utveckla sitt modersmål. En modersmålslärare träffar barnen någon gång varje vecka. Hon eller han kommer från samma kulturområde som barnen. Man leker, sjunger, ritar, spelar spel, klipper och klistrar och läser sagor på barnens modersmål. Modersmålsläraren kan också leda lekar och sånger för hela barngruppen och översätter på så sätt kulturen, samtidigt som de förstärker identiteten hos de barn de arbetar med. Om barnen kan träna sitt modersmål redan i förskolan visar undersökningar att de klarar skolan bättre. Det blir en bro mellan språket i förskolan och språket hemma.

Vad är modersmålsundervisning?
Modersmålsundervisning är ett eget ämne i grundskola och gymnasium. Målet är att barnen på ett bra sätt ska tillgodogöra sig arbetet i skolan och samtidigt utveckla sin tvåspråkiga identitet och kompetens. Arbetet ska ske i sådana former att elevernas personliga utveckling främjas och deras självkänsla stärks. För modersmålsundervisning finns också en rad regler som ni kan läsa mer om under rubriken styrdokument. De lärare som undervisar i modersmål kommer ofta från samma kulturområde som barnen. Modersmålslärare måste också ha goda kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället.

Vad är studiehandledning på modersmål?
Barn och ungdomar som nyligen kommit till Sverige och inte kan tillräckligt för att följa undervisningen på svenska kan få undervisningen förklarad på sitt modersmål. Föräldrar och skola samtalar om elevens behov av studiehandledning. Det är skolans rektor som slutligen bestämmer när en elev ska erbjudas studiehandledning på sitt modersmål.

Vem kan få stöd, undervisning och studiehandledning på sitt modersmål?
Alla elever som talar ett annat språk än svenska hemma kan få undervisning i sitt modersmål. För minoritetsspråk gäller även att undervisning kan ges till barn som inte talar språket hemma varje dag. Även adoptivbarn, som av förklarliga skäl inte talar modersmålet hemma har rätt till stöd och undervisning på sitt modersmål.

Vad är flerspråkig undervisning?
Det finns förskolor och skolor som har ett stort antal barn och elever med samma modersmål. För dessa barn skulle man med fördel kunna införa grupper, klasser, där modersmålet och svenskan används till lika del. Tvåspråkiga elever har resurser i sitt modersmål och i sin specifika kulturkompetens.

Vilka är de nationella minoritetsspråken?
De nationella minoritetsspråken samiska, meän kieli och romani chib har utökade rättigheter när det gäller stöd och undervisning i och på modersmål. Finska och jiddisch är också nationella minoritetsspråk. Minoritetsspråkens ställning i Sverige stärktes genom en anpassning till EU regler år 2001. Läs mer i en rapport från Skolverket 2005, "De nationella minoriteternas utbildningssituation".

Asylsökande barn
En ny förordning (2001:976) för asylsökande barn och barn som beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd gäller från den 1 januari 2002. Kommunerna där barnen bor ansvarar för att inom en månad erbjuda förskole- skolbarnomsorgs- och skolverksamhet på samma villkor som gäller för barn boende i Sverige. Läs mer om nyanlända barn- och ungdomar

Hur ansöker man om plats för sitt barn?
Föräldrarna ska vända sig till skolan eller till kommunen för att fråga om modersmålsstöd eller undervisning. Det är föräldrarna som bestämmer om man vill ansöka om modersmålsstöd och modersmålsundervisning, inte personal på förskola eller skola. Barnomsorg och skola bör dock informera föräldrar när det är tid för ansökan och hur de ska göra. Modersmålsstöd och modersmålsundervisning är frivillig och kostnadsfri för föräldrarna.

Vem ansvarar för stöd, undervisning och studiehandledning?
Kommunen har huvudansvar för barnomsorg och skola. Kommunen har stor frihet att avgöra hur verksamheten ska organiseras för att nå de riktlinjer staten satt upp. En kommun är skyldig att anordna modersmålsundervisning om det inom kommunen finns en grupp på minst fem elever och man kan finna lämpliga lärare. Modersmålundervisning kan samordnas mellan flera skolor för att skapa tillräckligt stora grupper.


Organisation i förskolan:

Kommunerna ansvarar för att barnomsorgen ges förutsättningar att uppfylla läroplanens mål. Det enskilda barnets utveckling och lärande skall främjas i nära samverkan med hemmet. Former för modersmålsstöd varierar mellan olika kommuner. I praktiken får idag endast ett barn av tio det modersmålsstöd de har rätt till. Andelen barn med modersmålsstöd varierar också kraftigt mellan olika kommuner.

Organisation i grundskolan:
Språkundervisning i olika modersmål kan organiseras på olika sätt i grundskolan.

A. Språkval, Moderna språk - eget ämne med kursplan.
Anordnas vanligen från år 6-9. Se Grundskoleförordning kap 2 §§ 17-18. Vilka språkval som ska finnas på skolan bestäms av rektor och beror bl.a. på hur många elever som önskar ett visst språk. Skolan måste erbjuda två av språken spanska, tyska, franska. Utöver dessa två språkval kan skolan att erbjuda andra språk om det finns en möjlig fortsättning för studier på gymnasienivå.
Enligt Skollagen är kommunerna skyldiga att erbjuda modersmålsundervisning. Tiden för undervisning varierar mellan olika kommuner. De flesta elever erbjuds idag ca 60 minuters modersmålsundervisning per vecka.

B.
Modersmål – eget ämne med kursplan.
Ämnet kan läsas under hela grundskoletiden år 1-9. Skolhuvudman ska erbjuda undervisning i elevers modersmål enligt Grundskoleförordning kap 2 §§ 9-14. Skolhuvudman kan organisera undervisning på följande sätt:

1. Modersmålsundervisning som elevens val (år 1-9)
Under hela grundskoletiden ska skolan erbjuda viss undervisning utifrån elevens eget personliga val. Inom elevens val ska man kunna fördjupa sina kunskaper i ett eller flera ämnen som finns i skolan. De som önskar kan välja modersmål inom elevens val. Det är skolans rektor som beslutar om modersmål kan erbjudas inom elevens val. Avgörande är t ex hur många elever som väljer modersmål.

2. Modersmålsundervisning som skolans val (år 1-9)
I timplanen finns också ett visst antal timmar som kan användas till modersmålundervisning som skolans val. Dessa timmar kan användas till undervisning i ett eller flera ämnen för att ge skolan en speciell profil. Det kan vara möjligt att ordna undervisning i modersmål inom skolans val.

3. Modersmålsundervisning utanför timplanen
Modersmålet kan också läsas utöver all annan undervisning i skolan, utanför timplanen. Hur många lektioner det blir beslutas av varje kommun.

Organisation i särskolan.
Elever som går i särskolan kan också få modersmålsundervisning och studiehandledning. Modersmålet kan läsas inom elevens val eller utanför timplanen. Det finns en särskild kursplan för modersmålsundervisning i särskolan. Undervisningen ordnas då ofta individuellt för varje elev.

Organisationen i gymnasieskolan.
När ungdomarna börjar gymnasieskolan kan de fortsätta läsa sitt modersmål. Modersmål kan läsas inom kursplanen som individuellt val, språkval (moderna språk) eller som utökad studiekurs utanför timplanen. Gymnasiekurserna omfattar totalt 250 poäng. Beroende på elevunderlag och resurser erbjuder kommunerna olika möjligheter till modersmålsundervisning på gymnasiet.

Samarbete mellan hem och skola.
Barn är beroende av föräldrarnas och personalens positiva inställning till modersmålsundervisning. Det är viktigt att söka samarbete och ett positivt klimat mellan hem och barnomsorg/skola. Barnomsorg och skola är dessutom skyldig att organisera utvecklingssamtal minst en gång per termin. Vid utvecklingssamtalet deltar personal, barn och förälder. För barn med modersmål är det ofta naturligt att modersmålsläraren är med vid utvecklingssamtalet. Men det är inte meningen att modersmålsläraren ska tolka. Föräldrar har rätt att begära skriftlig information, som ett komplement till utvecklingssamtalet. I grundskolan ges betyg från årskurs åtta.