Tema modersmål - teckenspråk

Den nya språklagen säger att de som är "bosatta i Sverige och är döva eller hörselskadade eller som av andra skäl har behov av teckenspråk [ska] ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket". Syskon till döva barn, barn till döva föräldrar och föräldrar till döva barn har alla rätt att gå teckenspråkskurser på statens bekostnad men än så länge har de barn och ungdomar som själva är döva eller hörselskadade inte samma möjligheter till enskild kursverksamhet.

Enligt Handikapputredningen (SOU 1991:97) finns det totalt mellan 8 000 och 10 000 personer  i Sverige som är födda döva eller som blivit döva under barn- och ungdomsåren och som är beroende av teckenspråk men någon säker statistik finns inte.

Historien visar att dövas ställning i samhället har varit svag. På grund av sin funktionsnedsättning har döva ofta, på samma sätt som andra grupper av människor med funktionshinder, nedvärderats av majoritetssamhället. Kunskapen om hur dessa människor haft det och hur man sett på teckenspråket under olika epoker i historien är därför begränsad.

Det lilla man vet visar dock att synen på döva skiftade i olika historiska kulturer, exempelvis ansåg egyptierna att döva var utvalda av gudarna. Undervisning eller utbildning var det däremot sämre ställt med eftersom man åtminstone inom den västerländska kulturen, bland annat utgående från Aristoteles, betraktade hörseln som det viktigaste organet för inlärning. Det var det talade och skrivna spåket som "räknades".

Tidigt teckenspråk
På samma sätt som talade språk har uppstått och utvecklats i interaktion mellan människor, har tecknade språk uppstått och utvecklats i interaktion mellan människor som är beroende av ett visuellt språk för sin kommunikation. Förekomsten av teckenspråk är skriftligt belagt från omkring 400-talet f. Kr. i Platons dialog "Kratylos". 

Här kan du läsa utdrag från uppsatsen "Utvecklingsprocess hos hörande föräldrar till döva barn - en pedagogisk studie" av Elna Wintzell , magisteruppsats i pedagogik 2003 vid Lunds universitet.

Författaren förklarar varför hon skrev uppsatsen: "Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hörande föräldrars utvecklingsprocess i relation till sitt döva barns situation. Att få ett dövt barn handlar mycket om en kommunikativ problematik och detta är en underton i hela uppsatsen." (sid 2)