Här kan du läsa utdrag från uppsatsen "Faktakunskap, räcker det? Strategier och tvåspråkighet - talad svenska och teckenspråk hos elever med hörselnedsättning" av Maths Pehrson, examensarbete vid Lärarhögskolan i Stockholm 2005.
Författaren förklarar varför han skrev uppsatsen: "Syftet med denna uppsats har varit att synliggöra och kartlägga vad f.d. hörselelever tycker och tänker om sin kunskapsutveckling, skoltid, strategier, identitet som hörselskadad och tvåspråkighet - talad svenska och teckenspråk. Min utgångspunkt har varit att se detta arbete i en helhet för att undersöka om det är mer än bara faktakunskap som krävs för en lyckad skolgång för elev med hörselnedsättning." (sid II)
"Som alltid är vi alla människor olika och individer med hörselnedsättning är inget undantag. Här finns individer med lätt till grav hörselnedsättning och CI. Majoriteten har svarat att de i första hand använder talet i samspel med andra och föredrar det i alla situationer. De flesta använder tal till hörande, tss [tecken som stöd] till hörselskadade och sts [svenskt teckenspråk] i samspel med hörselskadade och döva. Drömsituationen är att alla hörande, hörselskadade och döva kan kommunicera tillsammans.
Helst skulle alla hörselskadade och hörande lära sig tecken som stöd och alltid använda det
Det är viktigt att så fort som möjligt informera omgivningen om hörselnedsättningens konsekvenser och vilket stöd som underlättar så missförstånd inte sker." (sid 19)
***
"De flesta ansåg att sts var meningsfullt att lära sig i skolan. Som individ med hörselnedsättning kan man inte höra allt och då kommer sts till användning. Sts är ett levande språk som hjälper en att verkligen uttrycka sig vad man känner och tycker om något. Det är bra att använda i bullriga miljöer och fungerar som en försäkring om hörseln skulle försvinna delvis eller helt.
Bra att kunna teckna. Det finns situationer då det behövs ifall hörseln skulle försvinna
En tredjedel tror att kunskapsnivån är högre i hörande klasser än i hörselklasser. Motiveringen var att kunskapsnivån för alla som går i klassen läggs efter de "svaga" eleverna i hörselklassen. Dessutom tillkom en social aspekt i hörande klass där man är fler och kan utbyta mer erfarenheter." (sid 21-22)
***
"För att underlätta kommunikation och hörselintryck använder informanterna olika strategier. Många berättar att de har en hörselnedsättning. De ber hörande prata tydligt och inte skrika. De ser på talarens ansikte, läser av deras läppar, står nära, ber dem att upprepa om så behövs. Att våga visa att man har ett funktionshinder. Motgångarna p.g.a. hörselnedsättningen har många gånger gjort individerna starkare som personer. Några berättar bara för de i sin närhet och "resten brukar lösa sig efterhand". Många försöker att sätta sig längst fram om så är möjligt. Berätta vad denne behöver för att klara situationen, på lika villkor, samt försöka skapa så många lugna och tysta situationer som möjligt. Många ser till att få de hjälpmedel de kan få men hade önskat få mer information i grundskolan och av landstinget vart man ska vända sig när det behövs hjälp.
När man slutade skolan försvann tryggheten där alla var hörselskadade i klassen och man inte behövt hitta strategier där. Det blev en chock. Sedan förstod jag att jag verkligen var hörselskadad och fick börja hitta strategier för att kunna förklara och att klara mig bland folk." (sid 24)
***
"Lite drygt hälften hade en identitet som hörselskadad när de gick ut grundskolan och tycker att den kunskap de fått om hörselnedsättningen räckt. De hade dock gärna sett mer individualiserad fokus på hörselproblematiken och information vart man vänder sig för att få hjälp efter grundskolan.
Det hade varit bra att få reda på hur man som hörselskadad skulle bete sig efter skolan
Många har dock tagit reda på det själva efterhand och en del har ändrat yrkesval och valt yrken med fokus på hörselnedsättning. Dels för den egna personliga utvecklingen och dels för att vara förebild och ge andra med hörselnedsättning stöd i framtiden.
I dag har flera av informanterna en hörselskadeidentitet jämfört med när de gick ut grundskolan och många sade att identiteten växte fram först när man fick umgås med hörande och döva och inte bara med hörselskadade som de gjorde i grundskolan.
Genom mötet med andra i Örebro där många hörselskadade bor samt att de hörande som bor där verkar där ha en annan förståelse för hörselskadade och döva än i Stockholm
En del av informanterna har olika identitet beroende på situationerna. I arbetslivet är man hörselskadad men inte i hemmet där det inte märks att man är hörselskadad.
På universitet har man en hörande identitet på föreläsningarna medan på seminarierna har man en hörselskadeidentitet där det är mer diskussioner" (sid 25-26)
***
"Jag tolkar, med hjälp av aktivitetsteorin, att om man konsekvent använder sig av sts eller tss till talad svenska i skolarbetet är eleverna aktiva och därmed kan en utveckling av språk ökas och identiteten därmed blir starkare.
Om sts eller tss används i undervisningen - ämnesintegrering som t.ex. i matematik, naturvetenskap, svenska eller i temaarbeten med t.ex. litteratur ges en naturlig möjlighet till delaktighet. Eleverna vågar tala om att de känner sig delaktiga och demokratiskt behandlade. En socialisering bildas, då dessa elever med olika bakgrund och kunskaper i dialog lär tillsammans. Eleverna blir tack vare det aktiva lyssnare." (sid 27)
***
"Det betyder mycket för barn med hörselnedsättning, barn med CI och döva barn i skolan att träffa jämnåriga, yngre och äldre barn samt vuxna med samma förutsättningar. De tänker oftast i samma tankebanor och agerar efter de socialiseringsregler som finns. Det ger positiv respons och det är viktigt för deras välbefinnande och utveckling av egen
identitet att de träffar likasinnade. Det är ännu viktigare att god kontakt med hörande finns för att få ta del av deras erfarenheter och kunskap. Som några av de äldre informanterna berättade vid djupintervjun var att grupperna inte får vara för små då "syskonrivalitet" kan uppstå och ingen vill vara med någon i gruppen." (sid 31)
Klicka på länken för att ladda ned och läsa hela uppsatsen.
