Till Tema modersmål

Tema modersmål - teckenspråk

Om teckenspråk som modersmål

Skicka sidan Skriv ut PDF
  • Modersmålet har stor betydelse för barnets identitet och självkänsla
  • Modersmålet är grunden för barnets förmåga till inlärning.
  • Barnet lär sig sitt andraspråk och andra ämnen lättare.
  • Det är en stor fördel för samhället att många människor är flerspråkiga.

Vad är modersmålsstöd?
Enligt förskolans läroplan ska barn med annat modersmål än svenska ges möjlighet att också utveckla sitt modersmål. En modersmålslärare träffar barnen någon gång varje vecka. Man leker, sjunger, ritar, spelar spel, klipper och klistrar och läser sagor på barnens modersmål. Modersmålsläraren kan också leda lekar och sånger för hela barngruppen och översätter på så sätt kulturen, samtidigt som de förstärker identiteten hos de barn de arbetar med. Om barnen kan träna sitt modersmål redan i förskolan visar undersökningar att de klarar skolan bättre. Det blir en bro mellan språket i förskolan och språket hemma.

Vad är modersmålsundervisning?
Modersmålsundervisning är ett eget ämne i grundskola och gymnasium. Målet är att barnen på ett bra sätt ska tillgodogöra sig arbetet i skolan och samtidigt utveckla sin tvåspråkiga identitet och kompetens. Arbetet ska ske i sådana former att elevernas personliga utveckling främjas och deras självkänsla stärks.

Vem kan få stöd, undervisning och studiehandledning på sitt modersmål?
Alla elever som talar ett annat språk än svenska hemma kan få undervisning i sitt modersmål. För minoritetsspråk gäller även att undervisning kan ges till barn som inte talar språket hemma varje dag. Även adoptivbarn, som av förklarliga skäl inte talar modersmålet hemma har rätt till stöd och undervisning på sitt modersmål.

Om en eller båda föräldrarna har teckenspråk som modersmål har eleven rätt att läsa teckenspråk som modersmål. Elever med döva syskon har däremot inte rätt att läsa teckenspråk som modersmål inom kommunal verksamhet.

Specialpedagogiska skolmyndigheten erbjuder dock teckenspråksundervisning för barn och syskon till döva på sina regionskolor och Åsbackaskolan. Ansökan sker till varje enskild skola.

Vilka är de nationella minoritetsspråken?
De nationella minoritetsspråken samiska, meän kieli och romani chib har utökade rättigheter när det gäller stöd och undervisning i och på modersmål. Finska och jiddisch är också nationella minoritetsspråk. Minoritetsspråkens ställning i Sverige stärktes genom en anpassning till EU regler år 2001. Läs mer i en rapport från Skolverket 2005, "De nationella minoriteternas utbildningssituation".

Teckenspråk är inte ett minoritetsspråk men är officiellt godkänt som förstaspråk för döva sedan 1981. För teckenspråkiga utgör en teckenspråkig miljö en förutsättning för den gemenskap och delaktighet som är målet för samhällets handikappolitiska åtgärder.

Asylsökande barn
En ny förordning (2001:976) för asylsökande barn och barn som beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd gäller från den 1 januari 2002. Kommunerna där barnen bor ansvarar för att inom en månad erbjuda förskole- skolbarnomsorgs- och skolverksamhet på samma villkor som gäller för barn boende i Sverige.

Hur ansöker man om plats för sitt barn?
Föräldrarna ska vända sig till skolan eller till kommunen för att fråga om modersmålsstöd eller undervisning. Det är föräldrarna som bestämmer om man vill ansöka om modersmålsstöd och modersmålsundervisning, inte personal på förskola eller skola. Barnomsorg och skola bör dock informera föräldrar när det är tid för ansökan och hur de ska göra. Modersmålsstöd och modersmålsundervisning är frivillig och kostnadsfri för föräldrarna.

För elever med hörselnedsättningar finns, förutom specialskolor (se nedan), också ett antal hörselklasser i Sverige, varav de flesta är kommunala, bland annat Nya Stenkulaskolan (Malmö), Silviaskolan (Hässleholm), Elinebergsskolan (Helsingborg), Kannebäcksskolan (Göteborg), Solanderskolan (Piteå), Söderskolan (Falkenberg), Talavidskolan (Jönköping), Alviksskolan (Stockholm), Blästadskolan (Linköping), Parkskolan (Uppsala) och Nya Broskolan (Stockholm, friskola). Eleverna i dessa skolor läser alla enligt grundskolans kursplan. Vid behov kan även sär- eller träningsskolans kursplan följas.

Vem ansvarar för stöd, undervisning och studiehandledning?
Kommunen har huvudansvar för barnomsorg och skola. Kommunen har stor frihet att avgöra hur verksamheten ska organiseras för att nå de riktlinjer staten satt upp. En kommun är skyldig att anordna modersmålsundervisning om det inom kommunen finns en grupp på minst fem elever och man kan finna lämpliga lärare. Modersmålundervisning kan samordnas mellan flera skolor för att skapa tillräckligt stora grupper.

Specialskolor
För bland annat barn och unga med hörselnedsättningar, med eller utan hörapparater/kokleaimplantat (CI), finns statliga specialskolor som drivs av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Fem skolor är regionskolor och placerade i Lund (Östervångsskolan), Vänersborg (Vänerskolan), Örebro (Birgittaskolan), Stockholm (Manillaskolan) och Härnösand (Kristinaskolan) medan tre skolor är nationella - Åsbackaskolan i Gnesta, Ekeskolan i Örebro och Hällsboskolan i Sigtuna och Umeå. Alla regionskolorna riktar sig mot elever som har behov av en tvåspråkig miljö och teckenspråk. Åsbackaskolans elevgrupp är elever med hörselnedsättningar kombinerat med en utvecklingsstörning och dövblindfödda elever, Ekeskolan riktar sig till elever med synnedsättningar och ytterligare funktionshinder och Hällsboskolan tar emot elever med grava språkstörningar.

Specialskoleeleverna läser enligt en till vissa delar annorlunda kursplan jämfört med vanliga grundskolan, exempelvis finns ämnet rörelse och drama och man har en egen kursplan för ämnet teckenspråk. Vid behov kan även sär- eller träningsskolans kursplan följas. Alla specialskolor är tioåriga.

För att möta alla elevers behov sker undervisningen på främst regionskolorna och Åsbackaskolan på teckenspråk, taktilt teckenspråk och/eller talad svenska med hjälp av tekniska hjälpmedel. På Hällsboskolan undervisar man vid behov med tecken som stöd. Alla specialskolorna erbjuder sina elever en miljö som ger möjligheter till säker kommunikation. Föräldrar ansöker om plats för sitt barn direkt till myndigheten.

Senast uppdaterad ( 2009-09-14 13:35 )  

vxelvis_liten

Växelvis på svenskt teckenspråk och svenska
Materialet är avsett för alla som kommer i kontakt med döva barn och barn med hörselskada - föräldrar och far- och morföräldrar, förskolans personal samt lärare och skolledare i grund- och gymnasieskolan. Klicka på länken för att beställa eller ladda ned skriften från Skolverkets publikationsdatabas.

teckensprakswebben

Åk teckenspråkslinjen på ur.se och lär dig grunderna i teckenspråk. Svenska kändisar som Peter Jihde och Papa Dee visar dig över 750 tecken!