Tema modersmål - vietnamesiska

Utbildningen i modersmål syftar dessutom till att främja elevernas utveckling till flerspråkiga individer med flerkulturell identitet. Lärande är starkt förknippat med modersmålet och att befästa kunskaper i det egna språket är en väg till att lära också på svenska. Ämnet har därför det viktiga uppdraget att stödja eleverna i deras kunskapsutveckling.  Modersmålet är nyckeln till och levandegör det kulturella arvet med dess olika yttringar. Genom kunskaper om kulturbakgrunden och om den egna minoritetskulturen i Sverige kan ämnet modersmål bidra till att hjälpa eleverna att göra jämförelser mellan olika kulturer och därigenom bättre förstå sin situation. Ännu ett syfte med ämnet modersmål är således att verka för att öka förståelsen mellan olika folk och olika kulturer.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i modersmål sträva efter att eleven

– utvecklar sin förmåga att förstå och uttrycka sig muntligt och skriftligt på modersmålet,

– utvecklar sin förmåga att med behållning läsa och förstå skilda slag av texter på modersmålet,

– tillägnar sig kunskaper om språkets uppbyggnad för att kunna göra jämförelser mellan sitt modersmål och det svenska språket och därigenom utveckla sin tvåspråkighet,

– tillägnar sig kunskaper om historia, traditioner och samhällsliv i sin ursprungskultur och förmåga att göra jämförelser med svenska förhållanden,

– stärker sin självkänsla och identitet och erövrar dubbel kulturtillhörighet,

– grundlägger goda läsvanor genom litteraturläsning eller tillägnar sig litteratur på annat sätt,

– lär känna delar av sitt kulturarv och kan sätta detta i relation till sig själv och sin egen situation,

– lär sig att använda sitt modersmål som medel för sin kunskapsutveckling och på så sätt tillägnar sig ett ord- och begreppsförråd inom olika områden.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Språkstudier med utgångspunkt i litteratur och kulturkunskap utgör ämnets kärna. Läsning, skrivande och samtal kring elevens egna erfarenheter och delaktighet i två eller flera kulturer är basen för det språkutvecklande arbetet i ämnet. Karakteristiskt för ämnet är att språket används för att tänka och för att bygga upp identiteten. Det innehåll som väljs inom ämnet har anknytning till det övriga skolarbetet.

Ämnet modersmål vänder sig till de elever som har sitt modersmål som ett levande umgängesspråk. Elever som inte är tvåspråkiga kan i stället välja att läsa ursprungslandets språk som ett främmande språk enligt kursplanen för moderna språk (utom engelska) och börja på den nivå som svarar mot deras förkunskaper.

Ämnet modersmål skiftar på grund av att olika modersmål ger olika förutsättningar för studier. Det finns språk som inte har en utpräglad skriftspråkskultur och t.ex. saknar en särskild barn- och ungdomslitteratur. Det offentliga språket och skolspråket kan vara något annat än det modersmål som används i familjen och i vardagen. För att i dessa fall åstadkomma delaktighet i den litterära traditionen och den muntliga kulturen måste andra möjligheter än läsning av tryckta texter utnyttjas. Det finns också språk vars alfabet i hög grad skiljer sig från det latinska alfabetet och på dessa språk kan det vara svårare att lära skriftspråket.

Språkkunskap och litteraturläsning

Väsentligt för ämnet är att goda språkfärdigheter förvärvas när språket används i meningsfulla sammanhang kring ett meningsfullt innehåll. Språkförmågan utvecklas genom att aktivt arbeta med modersmålet, dvs. att delta i samtal, berätta och redogöra inför andra, läsa och förstå och skriva för att uttrycka känslor, tankar och idéer. Utifrån egna erfarenheter byggs kunskap upp om hur språket fungerar i samspelet mellan människor och möjligheter ges att få perspektiv på den egna språkförmågan. Jämförelser mellan modersmålet och det svenska språket utvecklar förståelsen för språkens betydelse och uppbyggnad.

Litteraturen och den muntliga traditionen bär inte bara en stor del av det kulturella arvet utan förmedlar även kunskaper. Genom arbete med litteraturen skapas möjligheter att få svar på frågor som kan uppkomma hos den som tillhör två kulturer. Detta sker i mötet med litteraturen i sagor och dikter, pjäser och prosaberättelser, i såväl barn- och ungdomslitteratur som vuxenlitteratur.

Att tillägna sig och bearbeta texter behöver inte alltid innebära läsning utan även att lyssna på band, se film och video samt studera bilder och innehåll i musik och andra moderna medier. Ett vidgat textbegrepp innefattar förutom skrivna och talade texter även bilder.

Kunskaper om kultur och samhälle

Ämnet modersmål behandlar kulturen och samhället i ursprungslandet. I detta ingår kunskaper om historia, traditioner, folk och land. Även de nutida samhällsförhållandena hör till de väsentliga kunskaperna. Den egna kulturkretsens musik, sånger och visor, rim och ramsor är viktiga delar av kulturarvet och därmed i ämnet.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Eleven skall
– kunna delta i samtal, kunna berätta om upplevelser och händelser samt kunna återge innehållet i berättelser,

– kunna läsa och förstå till åldern avpassade texter av olika slag,

– kunna skriva kortare berättelser, brev eller redogörelser så att mottagaren kan förstå,

– kunna berätta om sitt ursprungsland och livet där och jämföra med svenska förhållanden.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

Eleven skall
– kunna delta aktivt i samtal och diskussioner samt kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår tydligt,

– kunna skriva så tydligt, språkriktigt och uttrycksfullt att språket fungerar i de situationer som skrivandet avser,

– kunna läsa och förstå till åldern avpassad skönlitteratur och saklitteratur,

– kunna göra iakttagelser om och förstå grundläggande mönster i språket, speciellt i jämförelse med det svenska språket,

– ha kunskaper om den egna kulturen - historia, traditioner och livsvillkor - samt ha kännedom om dess normer och värderingar och kunna jämföra med motsvarande svenska förhållanden.

Bedömning i ämnet modersmål

Bedömningens inriktning

Vid bedömningen måste hänsyn tas till att olika elever med utgångspunkt från sitt modersmål har olika förutsättningar att lära sig skriftspråket. Hänsyn måste tas till om det är ett modersmål som saknar skriftspråkskultur eller som har ett alfabet som skiljer sig mycket från det latinska.

Bedömningen i ämnet modersmål gäller elevens förmåga att använda språket på ett allsidigt och nyanserat sätt för olika syften. Graden av ledighet, variation, språkbehandling och formell säkerhet i språkanvändningen är viktiga aspekter att beakta vid bedömningen.

Elevens kunskaper i den egna kulturens historia, litteratur, värden, levnadssätt och samhällsförhållanden och insikter om likheter och skillnader jämfört med svenska villkor och förhållanden skall vägas in i bedömningen.

Andra bedömningsgrunder är medvetenhet om språkinlärningens villkor liksom ansvar och självständighet i planering, genomförande och utvärdering av det egna språkliga arbetet.

Kriterier för betyget Väl godkänt

Eleven använder sitt språk i olika sammanhang, har ett ganska omfattande ordförråd och uttrycker också mer abstrakta tankegångar.
Eleven använder i samtal, diskussioner, eget berättande samt egna redovisningar ett ledigt, säkert och relativt korrekt språk.
Eleven gör jämförelser mellan sitt språk och svenskan och belyser vanliga strukturer som är specifika för det egna språket.
Eleven uttrycker sig i skrift med relativt korrekt språkbruk och stavning i olika sammanhang.
Eleven läser och förstår till åldern anpassad skönlitteratur, tidningsartiklar och saklitteratur, reflekterar utifrån det lästa och relaterar det till egna erfarenheter samt refererar muntligt och skriftligt.
Eleven har goda kunskaper om sin kulturs traditioner, historia, folk och land samt känner till viktiga delar av sitt kulturarv.
Eleven jämför levnadssätt och villkor mellan sin egen kultur och den svenska.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänt

Eleven talar och skriver sitt modersmål ledigt, säkert och korrekt i olika sammanhang.
Eleven uppfattar karakteristiska skillnader mellan sitt modersmål och det svenska språket.
Elevens läsrepertoar innefattar texter av olika slag och olika svårighetsgrad och eleven reflekterar över sina läsupplevelser både muntligt och skriftligt.

Specialisering mot enligt lista nedan. För betyg mm. använd angivna koder.

Kod	Namn
-	Skolverket kan komplettera listan
ACH	Acholi
AFA	Afar/Danakil
AFR	Afrikaans
AKA	Akan/Asante/Fante
ALB	Albanska
ALU	Aluf
AMH	Amhariska
ARA	Arabiska/Syrian
AAM	Arameiska/Ny Västarameiska/Syrianska
ARI	Arli
ARE	Armeniska
ASS	Assyriska/syriska
ATJ	Atjeh
AYM	Aymara
AZE	Azerbadjanska/Azeriska
BAL	Baluchiska
BAM	Bambara
BAS	Baskiska
BSA	Bassa/Basa/Basaa
BEM	Bemba/Chibemba
BAN	Bengaliska (Bangla)
BER	Berberiska
BIH	Bihari
BIK	Bikol/Bikolano
BIL	Bilen
BON	Bono
BOS	Bosniska
BKS	Bosniska/Kroatiska/Serbiska
BUL	Bulgariska
BUR	Burmanska
CEB	Cebuanska/Visayan
CHA	Chauzhou/Funkinesiska/Hainanesiska
DAN	Danska
DAR	Darginska
DAI	Dari
DIM	Dimli
DIV	Divehi
EN	Engelska
EST	Estniska
EWE	Ewe
FIJ	Fidjianska (Fiji)
FI	Finska
FLA	Flamländska/Nederländska
FR	Franska
FÄR	Färöiska
GAH	Ga/Gah
GAR	Garhwali
GEO	Georgiska
GR	Grekiska (ej klassisk)
GRÖ	Grönländska
GUJ	Gujarati
HAK	Hakka/Kinesiska
HEB	Hebreiska
HIN	Hindi
IBO	Ibo
ILO	Ilonggo
IND	Indonesiska
ISL	Isländska
IT	Italienska
JAP	Japanska
JAV	Javanesiska
JID	Jiddisch
YOR	Joroba
ROF	Kalè (Romani)
KAM	Kamba/Kikamba
KHM	Kambodjanska/Khmer
KAA	Kannada
KAN	Kantonesiska/Kinesiska
KAT	Katalanska
KAC	Katchi
KAZ	Kazakiska
KIK	Kikuyo/Kuyo
KI	Kinesiska
KIA	Kinyarwanda/Rwanda-rundi/Kirundi
KIR	Kirgisiska
CON	Kongo/Kikongo
KOR	Koreanska
KRE	Kreolska
KRO	Kroatiska
KRU	Kru
KUR	Kurdiska/Nordkurdiska
LAO	Laotiska
LET	Lettiska
LIM	Limba/Malimba
LIN	Lingala/Ngala
LIT	Litauiska
ROM	Lovari/Kalderari (Romani)
LUG	Luganda/Ganda
LUI	Lugisu (Gisu)
LSM	Luleåsamiska
LUO	Luo
MAK	Makedoniska
MAG	Malagaskiska
MAJ	Malajiska
MAA	Malayalami
MAT	Maltesiska
MAD	Mandarin/Kinesiska
MAN	Mandinka/Malinka
ROT	Maoriska/Rotoro
MAR	Marathi
MON	Mongoliska
NED	Nederländska
NEP	Nepalianska
NKO	Nkore/Nyankore
NSM	Nordsamiska
NOR	Norska
NYA	Nyanja
NYV	Nyvästsyriska
URM	Nyöstsyriska/Urmiska
ORO	Oromiska
OSH	Oshi ngno/Oshikwanyama
PAM	Pampangan
PAP	Papuanska (Papuan)
PAS	Pasthto
PAT	Patani (Kabo)
PER	Persiska
POL	Polska
PO	Portugisiska
PUN	Punjabi
RUM	Rumänska
RY	Ryska
SAH	Saho
SAM	Samiska
SAMA	Samiska som andra språk
SAO	Samoanska
SER	Serbiska
SES	Sesotho/Sotho
TSW	Setswana/Tswana
SET	Setswana/Tswand
SHO	Shona
SIN	Singalesiska
SLO	Slovakiska
SLE	Slovenska
SMA	Somaliska
SP	Spanska
SWA	Swahili
SON	Sydkurdiska (Sorani)
SSM	Sydsamiska
SYR	Syriska
TAZ	Tadzjikiska
TAG	Tagalog
TAM	Tamilska
TAT	Tatariska
TEL	Telugu
THA	Thailändska
TIB	Tibetanska
TIG	Tigrinska (Tigrinja)
TIE	Tigrska (Tigre)
TJE	Tjeckiska
TON	Tonganska
TFI	Tornedalsfinska
TUR	Turkiska
TY	Tyska
URK	Uiguriska
UKR	Ukrainska
UNG	Ungerska
URD	Urdu
UZB	Uzbekiska
VIE	Vietnamesiska
WOL	Wolof
XHO	Xhosa
ZUL	Zulu
SPK	Övrigt språk

 

Skolverket 2009-06-06