Tema modersmål - vietnamesiska

Och det finns tre olika ledarstilar som är representerade för maktutövning:

(Robert Thornberg s.85)

De flesta makterna som förekommer i en organisation är det legalt eller byråkratiska auktoritet. Det gäller också i Språkcentrum, dvs. makten bygger på föreskrifter och förordning. Men oavsett i vilka organisationer man befinner sig i förekommer det alltid vid sidan om en annan form av makten, det är informella makten och den här makten brukar bygga på den karismatiska egenskaper hos individer. Med hjälpa av teorier kan vi idetifiera olika makter som finns på våra arbetsplats och utifrån det kan vi agera på ett bra sätt. Informella makten är viktig eftersom den kan påverka hur aktiviteter fungerar i en organisation. Det kan påverka positivt eller negativt.

Den här stilen av ledarskap tillämpar lättare hos de stora barnen på mellanstadium, högstadium och gymnasium. För de små barnen kan vi stimulera dem så att de kan vara med och bestämma i en viss frågor beroende på deras förmåga. Ibland skall vi utöva den auktoritära ledarstilen när vi behöver upprätta ordning i klassen. Det finns alltid elever som ibland ställer till med problem i lektion då behöver vi "stadiga blick" och vara bestämd eftersom en dels elever inte förståt riktigt vad deras handlingar ska få för konsekvens, de behöver mer handledning och stöd i sina utveckling. Låt-gå-ledarstilen kan vara bara för elever i en viss mening. Det är inte alltid lärare som styr arbete utan ibland lämnar vi makt över till eleverna. De får bestämma vilken innehåll de vill jobba med, de kan välja vilken arbetsformer de använder i arbete och lärare fungerar som en handledare, vi har koll på dem när de jobbar och träder in om de behöver hjälp eller stöd.

Vilka egenskaper behöver det för att vara en bra ledare?

Teorin om ledaregenskaper handlar om att det är viktigt att ledare måste ha vissa egenskaper för att kunna vara en bra ledare. Hon/han skall vara intelligent, att kunna rådgiva underordnade i problemslösning. Att ha initiativförmåga, att våga konfrontera med problem och ta itu med dem, att vara lyhörd och empatiska förmåga. Ledare skall vara individualitet och har diagnostisk förmåga. (s. 121 . Ledning, makt och styrning)

Vem har makt i en organisation?

Det är ledningen som har makt eftersom de innehar den formella makten. Ledningen ska ha sista ordet. Men de andra medlemmarna i organisation har också makt. De har makt att utföra order eller inte. I näringslivet kan medlemmar påverka lednings beslut genom att sluta ihop till facföreningen och förhandla med ledningen i olika frågor om de två partner inte kan komma överens på lokalnivå. I Språkcentrum har lärare makt genom samverkansavtal som facket tecknar med arbetsgivare och i de här avtalen har arbetsgivare skyldighet att förhandla med fackrepresentanter i de viktiga frågorna innan de tar beslut. Avtalet får stöd av MBL och AML ( Medbestämma-lagen och Arbetsmiljö-lagen).

Lärande och undervisning:

Det är centralt uppgifter för lärare att undervisa och uppfostra elever. Där ligger undervisningensuppgift något tyngre eftersom kunskapsmål brukar ligger i fokus i skolarbete. För att uppnå dessa mål skall lärare vara öppna i sin syn på hur man bedriver undervisningen. Det finns mängder av inlärningsteorier att hämta inspirationer ifrån men själva tillämpningar ska var och en bestämmer. Detta beror på att varje undervinsingssituation är unik, komplex och personlig.

Vi har styrdokument att utgå ifrån när det gäller våra undervisning. Det står bl.a. vilket mål vi har i olika ämne och vad lärare har för uppdraget. Det står i läroplanen bl.a. (skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper, skolan skall samarbeta med hemmet för att främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. S 11 i lärarens handboken)

Lärare har styrdokument att följa efter, men samtidigt har vi fria händer att välja vilka arbetsmetoder eller vilken innehåll skall vi använda i klassrum så länge de ligger inom ramen för demokratiskt samhälle. Vi jobbar som modersmålslärare har mer frihet att välja läromedel i undervisning, men vi ska ha lämpliga läromedel som stämmer överens med läroplanens direktiv. Lärares arbete är mycket komplex och omfattande. Vad en bilden av lärarens arbete består av kan vi illustera som en bläckfisk med många armar, varje armar representerar bl.a. vilka egenskaper lärare behöver ha, vilka metoder vi använder i undervisning, vilka inlärningsteorier tillämpar vi o.s.v. När vi har gjort en undersökning bland de lärare som deltar i utbildning, vilka egenskaper en bra lärare har, får vi svar:

Engagera, flexibel, förstående, lyhörd, ämnekunnig, nävarande, trygg, rättvis, beslutsam, inspirerande, personlig, välplanerad och kreativ.( Lars Åkes föreläsning 28/4)

Vi behöver alltid kunskaper om de olika inlärningsteorierna för att kunna hjälpa eleverna i deras kunskapsinhämtning. Jag tycker att de fyra inriktningar som vi kan tillämpa i vårt arbete är: den behavioristiska inriktningen, den kognitivistiska inriktningen, den sociokulturella inriktningen och den multiintelligentsteorin. Den behavioristiska handlar om människans beteende i olika sociala sammanhang och det är viktigt för lärara att ha de kunskaper som vi kan jobba med eleverna. Vi måste förstå hur individ fungerar socialt så att vi kan leda och hjälpa dem tillräckligt. Den kognitiviska handlar om hur hjärna fungerar i inlärningsprocess, begreppen assimilation och ackomodation är bra för oss att känna till eftersom jag tror att det stämmer en del av hur hjärna ta emot och bearbeta informationer. Assimilation är de kunskaper vi har redan haft tidigare och när vi hör dem kan hjärna känner igen de informationer och bearbetar vidare för att lagra i minne. På det här sättet lär vi inte nya kunskaper utan vi repeterar dem och fäste bättre i minne. Däremot ackomodation innebär att vi lyssnar på de nya informationerna och de stämmer inte mycket väl med vad vi har uppfattat om omvärlden, då behöver hjärnan konstruktera om våra schema så att det stämmer överns med den nya bilden. Våra kunskaper växer i den här processen. Den sociokulturella betonar vikten av språk och interaktion mellan människor i sociala sammanhang i inlärningen, den poängterar hur viktig olika redskaper för människor när vi lär oss. Nuförtiden har vi den nyaste teknologi som spelar stor roll för utbildningen, nämligen dator och internet. Skolan måste hänga med den utvecklingen för att klara uppdraget. Inlärningsprocessen går snabbare idag än förr eftersom informationsflödet är mer tillgängliga för allmänheten. Som lärare måst vi utveckla oss genom att lära oss den nya IT-tekniken. Och den multi-intelligents teorin hjälper oss att kategorisera olika intelligenser hos människor och varje intelligens behöver stimulera på ett sätt, när vi lägger upp våra lektioner ska vi vara medvetna om vilken intelligenser som vi vill att eleverna ska utveckla.

Motivation och motivationsarbete:

Om vi lyckar med vårt arbete som lärare, beror det mycket på hur vi kan motivera eleverna i deras arbete. Det handlar mycket om att uppmuntra och stimulera eleverna på så sätt att de kan hitta drivkraft att utveckla sina lust att lära sig. Det ligger en dels på lärarens ansvar och en dels i elevernas ansvar, tillsamman med eleverna kan vi åstadkomma bra resultat i skolarbetet. Som lärare skall vi ha kunskaper om det pedagogiska mötet som beskriver i boken (Motivation och motivationsarbete av Håkan Jenner ). Vad betyder det pedagogiska mötet? I det pedagosiska mötet mellan lärare och elever skapar vi en bra relation med eleverna, de blir sedda som en individ. " det avgörande är hur man blir sedd" (S.18 Motivation och motivationsarbete) . Eleverna kommer till skolan inte bara för att lära sig kunskaper utan de vill att vi ska behandla dem som en person med känsla, förväntningar och med svårigheter i livet i allmänhet. Vi ska bemöta dem som de är och försöker att förstå det som ligger bakom individ. " Ett gott bemötande är basen för motivationsarbetet" . Forskningen visar att lärares förväntningar spelar viktig roll för hur eleverna lyckas i skolan. En lärare har positiva förväntningar hos sina elever gör att eleverna uppnår positiva resultat och lärare har negativ förväntningar gör att eleverna har negativ resultat. Den effekten kallas Pymalioneffekten. En dikt som har skrivit av några elever på en skolgård kan belysa mycket väl en här effekten:

Vad du säger om min

Det du tror om mig

Sådan du är mot mig

Hur du ser på mig

Vad du gör mot mig

Hur du lyssnar på mig

Sådan blir jag!! (s. 35 motivation boken)

Det finns annan saker som vi kan göra för att stärka elevers motivation, till exempel tydliggör målet i början av läsåret. Pratar med dem vad kräver i arbetet, vi delar ut planering och diskutera med dem om vilken innehåll vi kommer att jobba och hur vi jobbar med dem. Det hjälper eleverna att se helheten i arbetet och det är lättare för dem att ha kontroll över sina tid och planering. Vi kan tillämpa olika belöningsmetoder att locka dem och kombinera mellan lek och lär, när de har roligt är det lätt att lära sig.

Det svåra samtal:

Svåra samtal förekommer överallt både hemmet och arbetsplats, det förknippar med makt och relationer. I våra arbetplats har vi svåra samtal med rektor, med kolleger, med föräldrar och med elever. Det handlar om kommunikationer, hur vi hanterar kommunikationen beroende på hur vi förstår hur den fungerar. En bra kommunikation behöver många faktorer och språket är central i samtal och kommunikation. Vi måste veta att hur svårt att kunna föra ett bra samtal eller göra förstås. Ett experiment som har gjort av Eva Landmér i sin föreläsning bevisar hur svårt kommunikation är: Hon visade en berättelse på överhead, sedan läste vi den i fem minuter och hon tog bort berättelsen från overhead. Vi måste komma ihåg vad står i berättelsen. Hon delade till alla var sin lapp där stod tio frågor med tre alternativa svar: rätt, fel, ?. sedan svarade vi och hon kontrollerade hur många rätt svar vi hade. Ingen kunde svara rätt på alla tio frågor.

I boken det svåra samtal beskriver tre olika samtalen som ingår i det svåra samtalet. De är "vad-händer" samtalet, identitetssamtalet och känslorsamtalet.

I det "vad-händer" samtalet ska vi skriva detaljer vad alla partner har sagt och vad är det konkret som har hänt omkring problem. Vi tittar på det "vad-händer samtalet för att samla riktiga informationer vilket som vi använder som grunder för att gå vidare. Det är viktig med "vad-händer" samtalet är att inte bedöma vem som har rätt eller fel utan vi måste grunda våra uppfattningar att vi har olika tolkning , åsikter och värdering på samma företeelse. Vi har tendens att tolka anddras avsikt bakom deras beteende och försöka att undvika det eftersom det leder till ett förödande samtal. Utifrån det "vad-händer" samtal kan vi gå vidare till nästa samtal, det identitetssamtalet. Det innebär att samtalet kan urholka min kompetens, mina förmåga att hantera problem, det kan skada min identitet om problem uppstår på grund av min bristande kompetens, men om jag kan visa att det problemet som orsaker samtal ligger inte på min egen förmåga att göra då kan jag känna trygg i min identitet. Och sedan utforskar vi det känslosamtalet. Det är jätte viktigt eftersom en stor del av det svåra samtalet handlar om att vi inte kan prata om känslor och vi kan inte hantera de negativa känslorna. Prata gärna om negativa känslor och lära sig att hantera dem på ett bra sätt. Om vi inte kan hantera våra känslor, kommer de att hantera oss. Sätt ord på känslor och att våga prata direkt med de personer som vi har problem är ett bra sätt att hantera de negativa känslor. Känslor uppstår i samband med vilka tankar vi har därför kan vi påverka känslor genom att tänka på ett annat sätt än att behålla de gamla tankarna som utlöser de negativa känslor. Att titta på problem från andras synvinkel, att hitta bidragande faktor och försöker att kommunicera med varandra på ett effektivt sätt är de grungläggande recept till en bättre lösning på det svåra samtalet.

Referenslitteratur:

1-     Det sociala livet i skolan                            av    Robert Thornberg.

2-     Föreställningar om lärande och tidsandan  av   Säljö, Roger. (2003) pedagogisk magasinet.

3-     Lärarens handbok.

4-     Stencil :  Ledning, makt och styrning     delad av Daniel Seldén.

5-     Svåra samtal. Hur man pratar om det som betyder mest.  Av  Stone, D, Patton, B&Heen, S(2007)

6-     Motivation och motivationsarbete    av          Håkan Jenner.

7-     De sju intelligenserna                       av           Howard Gardner

8-     Föreläsning: Styrdokument i undervisning  av Rune Romhed

9-     Föreläsning: Lärande och undervisning       av  Lars Åke Kernell

10- Föreläsning: ledarskaps grunder                   av Daniel Seldén

11- Föreläsning: organisationsteori                    av HL